I Arla urtid, som det står i eddan (det betyder för länge länge sedan) läste jag en bok som förändrade mitt liv. Eller mitt yrkesliv i alla fall. Den boken heter Effektstyrning i praktiken.
Själva boken är egentligen inte så himla upphetsande, men för en användbarhetsarkitekt i början av 00-talet var det som att hitta guld. Här beskrevs en metod som hjälper en att knyta ihop verksamhetsmål med användningsmål, ni vet de där grejerna som jag så pedagogiskt och fint skrev om här.
Sedan den dagen så har effektkartor kantat mitt liv. And it´s been a good life!
Hur som helst- det här skulle ju vara en ux-kurs, inte en nostalgitripp. Nu kör vi!
Effektkartläggning och effektstyrning är som sagt ett bra sätt att få ihop de ibland stökiga målen verksamhetsmål och användningsmål. Inte nog med det, med en effektkarta kan man även koppla in förslag på grejer som behövs för att målen ska uppnås! Men hold your horses Eric, säger kanske den pålästa, hur lirar detta med agila metoder och lean ux och alla andra buzzwords? Det här låter ju som någon sorts jävla waterfall-spec!?!?!?!?!111one!
ja, det gör det kanske och en gång i tiden så användes effektkartor på ungefär det sättet också. Men rätt snart så upptäckte jag och säkert alla andra också att effektkartor går utmärkt att använda i mer lättrörliga sammanhang.
Vad är då en effektkarta? Jo, det är helt enkelt en lapp där det står hur verksamhetens mål hänger ihop med användarnas mål. Kolla den här schematiska bilden:
Här har vi en (schematisk) hypotes för vad vi kan göra för att verksamhetsmålet ska realiseras.
Hur uppstår en effektkarta nu då? Jo, genom att du pratar med folk som är berörda av den här grejen ni håller på med. Det kan vara produktägare, chefer i organisationen, och så vidare. Med hjälp av dem så får man reda på verksamhetsmålen. Men man måste såklart även såklart prata med användare, så att man får reda på vilka drivkrafter och behov de har.
För den som tycker att schematiska bilder är för abstrakta så kör vi ett halvkonkret (men påhittat) exempel, nämligen det vi tidigare pratade om, supportsamtalen som kostar för mycket pengar:
OK, då ska vi se:
Vi har ett verksamhetsmål, nämligen att man vill att fler kunder ska kunna få igång den här prylen utan att behöva ringa supporten. Vi har också tre målgrupper, men eftersom jag är lat så har jag bara konkretiserat en av dem, nämligen målgruppen "Stressade föräldrar". Egentligen skulle det stå stressade småbarnsföräldrar, men jag upptäckte att det krävde att jag ändrade typsnittstorlek, så det hade blivit fult.
I alla fall. Vi har också hittat ett par användningsmål som målgruppen Stressade föräldrar har. Förmodligen genom att prata med representanter ur målgruppen. Ja, riktiga människor alltså: Vi ska INTE dra användningsmål ur en hatt!
"Behöver få hjälp snabbt" och "Behöver fatta vad som står". Tydligen fattar inte målgruppen texten på webbplatsen, instruktionsboken, eller vad det nu kan vara och de har brådis, "för lillkillen ska läggas och storasyster behöver hjälp med läxan och varför i helvete går det inte att sätta igång den här grejen!!! Jag blir galen! Jag ringer till supporten..."
FAQ funkar ju egentligen inte så den är överkryssad, men den är i alla fall med på kartan. Samma sak med att skicka användarna på kurs: "Kul" idé men vi "parkerar" den ett tag va? OK? OK. Ibland kan man dumpa korkade idéer redan innan de dyker upp i effektkartan, men här får de vara med.
Däremot så har vi två förslag som är realistiska och som kanske kan göra att det faktiskt blir färre supportsamtal! Yey! Bygg en chatfunktion (för man kan dribbla med fler chattar än telefonsamtal som supportperson) och gå igenom copyn, så att folk kan läsa sig till hur man ska göra. Wow!
Med lite tur så blir det färre samtal till supporten bara vi gjort de här sakerna!
Jahapp, det var effektkartan och hur man kan använda den. Men några grejer saknas och det är hur man mäter och följer upp de här målen. Samt hur man gör för att få ut något vettigt ur de man pratar med. Det tar vi lite senare. Spännande va!?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar